Vi önskar Johanna Bengtsson varmt välkommen som utbildningsansvarig för MoA Lärcentrums Yh-utbildning ”Undersköterska med specialistkompetens inom allmän och specialiserad palliativ vård”! Johanna har god bakgrund som sjuksköterska inom palliativ vård och har de senaste åren arbetat på Stockholms sjukhem som är en av Stockholmsläns största palliativa vårdenheter. I botten är Johanna även utbildad folkhälsovetare. Johanna kommer även arbeta viss del på Stockholms sjukhem för att upprätthålla och utveckla sin kliniska kompetens.
Grattis Johanna! Du har nyligen tillträtt som utbildningsledare för MoA Lärcentrums Yh-utbildning. Hur känns det?
Det känns oerhört roligt! Den här tjänsten är ett steg på vägen att nå mitt mål om att sprida kunskap om palliativ vård inom flera vårdformer så som akutsjukvård på storsjukhusen, hemsjukvården, vård- och omsorgsboenden och många fler. Tjänsten känns engagerande, spännande och utmanande och jag är övertygad om att tiden framöver kommer bli utvecklande och rolig.
Vem är då Johanna Bengtsson? Berätta lite kortfattat om dig själv och vad du har jobbat med tidigare.
Jag är 28 år gammal. Jag har en kandidatutbildning i Medicinsk Folkhälsovetenskap från Karolinska Institutet, Stockholm. Jag har även studerat till sjuksköterska på Ersta Högskola och tog min examen 2013. Jag arbetar just nu inom specialiserad inneliggande palliativ vård på Stockholms Sjukhem. Jag gick första palliativa utbildningen redan 2009 då jag arbetade på en liten avdelning för personer med demenssjukdom i livets slut. Sedan dess har den palliativa vården varit min hjärtefråga.
Jag har bortsett från detta även arbetat på St. Görans sjukhus på akutkliniken med akutintag och AVA samt på Gastrokirurgikliniken med såväl elektiva som akuta operationer. En kort period provade jag även på att arbeta som sjuksköterska på ett vård- och omsorgsboende i Stockholm. Jag har kort och gott arbetat inom vården sedan jag var 17 år gammal, inte enbart som sjuksköterska utan även som vårdbiträde och undersköterska. Under alla dessa år är det den palliativa vården som jag fastnat för och som blivit mitt huvudfokus.
I övrigt har jag en sambo som även han arbetar som sjuksköterska inom palliativ vård inom ASIH (Avancerad sjukvård i hemmet). I augusti gifter vi oss och jag byter då efternamn till Kesti. På min fritid så tar träning och kost stor plats. Jag älskar att träna, då främst att springa och detta tar upp mycket av min tid. Träning är viktigt för mig då det ger mig tid för återhämtning – ett tillfälle att samla tankarna och ladda batterierna.
Jag har förstått att du stor erfarenhet av palliativ vård och att du har kunskaper och specialkompetens vad gäller det allra senaste inom det området. Vad kan du berätta för oss om det?
Bortsett från mitt ordinarie arbete som sjuksköterska ”på golvet” så tar jag fram, implementerar och driver förbättringsarbeten, är mentor åt flera av mina kollegor, handledare åt studenter samt håller föredrag för studenter och nyanställda om palliativ vård och utmaningarna med detta.
Jag sitter med i två arbetsgrupper. En av arbetsgrupperna utvecklar och driver den Existentiella processen och en arbetsgrupp utvecklar och driver Smärtprocessen på Stockholms Sjukhem. Jag bedriver som sagt även förbättringsarbeten och det senaste projektet presenterade jag och min kollega på Nationella palliativa konferensen i Malmö i våras. Rapporten kring detta projekt är under arbete och beräknas vara klar innan sommaren.
Jag har under mina år på Stockholms Sjukhem gått flertalet palliativa utbildningar. Jag har i nuläget flera projekt på gång och beräknar påbörja dessa till hösten på Stockholms Sjukhem. Hösten 2017 har jag planerat att påbörja min specialistutbildning inom palliativ vård för sjuksköterskor för att ytterligare bredda mina kunskaper. Jag har även som mål att bli diplomerad palliativ sjuksköterska inom de närmaste åren.
På vilket sätt hoppas du kunna bidra till MoA Lärecentrums verksamhet? Vilka visioner har du inför uppdraget?
Mitt engagemang, min vilja att lära ut, min unga ålder och färska minne av utbildningstiden kommer säkerligen gagna MoA och mina framtida studenter. Min vision är att nå ut till en bred grupp och många vårdformer som i och med uppdraget kan bidra till att sprida kunskap om palliativ vård. Jag hoppas även kunna bidra till att vidga utbildningen – att kunna öppna fler liknande utbildningar på flera studieorter i Sverige.
Har du något motto (i arbetslivet)?
Mitt motto inom arbetslivet är att alla rätt till ett bra avslut av livet oavsett bakgrund, etnicitet, kulturell tillhörighet, ekonomisk tillgång eller ideologi. Jag lever även efter mottot att det inte finns problem utan endast utmaningar som är till för att övervinnas.
Vad brinner du för? Vilka är dina hjärtefrågor?
Som jag nämnt tidigare så är min hjärtefråga att nå ut till en större grupp kring palliativ vård. Jag brinner för att utveckla teamarbete. Utveckling inom arbetsplatser/nationellt och internationellt. Jag brinner för palliativ vård i sin helhet och för alla människors rätt till en god död och för närståendes rätt till information och delaktighet i vården.
Något övrigt som du slutligen vill tillägga som kan vara intressant för oss att veta?
Något som kan vara intressant för er att veta om mig är att jag under min uppväxt bott land och rike runt i och med min pappas arbete. Min pappa arbetar som yrkesmilitär och har under hela mitt liv varit stationerad utomlands. Bland annat har familjen bott i Syrien och Israel under min uppväxt men även på flera orter i Sverige. Tack vare min ”rotlösa” uppväxt är jag van att anpassa mig till nya miljöer och känner mig ofta hemma snabbt dit jag kommer, så väl som privat som i arbetslivet.
Förutom detta är jag envis och oerhört målinriktad. Jag gör aldrig något halvdant och jag slutför alltid mina åtaganden. Jag älskar att vara ute i naturen och jag har svårt att sitta still. Jag behöver utmanas och aktiveras för att kunna fungera som bäst. En semester för mig är fylld av äventyr, psykiska och fysiska utmaningar. Till hösten åker jag och min sambo till Nepal för att vandra högt upp i bergen under flera veckors tid. Det för mig är den ultimata semestern.